Anpassa stödet till en verksamhet

Barnombudsmannens webbstöd för prövning av barnets bästa är generellt och övergripande för att kunna användas av olika typer av verksamheter. Det kan brytas ned, anpassas och konkretiseras för att passa i just er verksamhet.

Systematisera ert arbete

Gå igenom stödets olika delar och formulera vad de konkret betyder. Flera frågor som ställs i metodstödet går troligen att besvara generellt för just er verksamhet. Egna stödmaterial, kompletterande material eller utbildningar ger den som handlägger ett ärende en bra grund att stå på när en prövning ska göras.

Testa att tillsammans göra prövningar av barnets bästa utifrån webbstödet, i faktiska ärenden eller fiktiva. Då ser ni var oklarheter uppstår och vad som behöver förtydligas hos just er.

Om olika delar av organisationen eller olika personer hanterar olika delar av prövningen kan det vara bra att förtydliga hur ansvaret för prövningen av barnets bästa ser ut.

Nedan finns exempel på frågeställningar kopplade till de olika delarna i prövningen som kan användas för anpassa stödet till er verksamhet.

Del 1. Ska en prövning av barnets bästa göras?

Vilken typ av ärenden arbetar ni vanligen med?

I vissa verksamheter påverkas barn nästan alltid av olika åtgärder, i andra är det olika från fall till fall. Utifrån en analys av verksamhetens innehåll kan vanliga situationer där barn berörs kartläggas. Här kan ni också fundera över vilka generella ställningstaganden ni gör. Finns det situationer och ärendetyper där en prövning av barnets bästa alltid ska göras? Finns det situationer där det redan från början är tydligt att barn inte berörs?

Berör er verksamhet barn övergripande, enskilda barn eller barn som grupp? Berörs barn indirekt eller direkt?

I ett lokalt anpassat stöd går det ofta att slå fast vilka barn som vanligen berörs och på vilket sätt de berörs.

Del 2. Identifiera vilka rättigheter som påverkas

Finns det rättigheter i barnkonventionen, utöver grundprinciperna, som berörs särskilt ofta i er verksamhet?

Det kan behöva göras en övergripande tolkning av artiklarna i barnkonventionen och vad de innebär i praktiken kopplat till just era vanliga ärendetyper. Använd FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer som stöd i arbetet.

Del 3. Samla in fakta och stäm av med regelverken

Vilken kunskap finns redan i organisationen?

Ofta finns redan dokumenterade kunskaper om barn och barns rättigheter. Det kan till exempel handla om handböcker i sakområdet där barnkonventionen har använts som en utgångspunkt eller om forskning på området. Om många ärenden i verksamheten är av liknande karaktär kan det vara bra att sammanställa eller hänvisa till den kunskap som redan finns.

Vilka övriga regelverk styr oss?

Gör en översyn av hur barnkonventionen samspelar med regelverket i just er verksamhet. Ibland kan det också finnas rättsliga ställningstaganden där det tydliggjorts hur barnkonventionen ska tolkas i vissa ärendetyper.

Del 4. Barns deltagande och inflytande

Vilka barn behöver vi göra delaktiga?

I vissa fall är det lätt att identifiera vilka barn som påverkas av olika ärenden och som ska ha inflytande. Men det kan också vara så att barn berörs på ett mer generellt plan och där det inte är lika enkelt. Då kan det vara klokt att beskriva kriterierna för barns delaktighet och hur barn ska ha inflytande.

Vilka metoder använder verksamheten i sitt arbete med barns delaktighet?

Beskriv hur en handläggare praktiskt ska gå tillväga för att göra barnet delaktigt. Finns det vissa metoder eller modeller som används i verksamheten? Här kan det också behöva klargöras vilka möjligheter lagstiftningen ger för att göra barn delaktiga. Finns det hinder? Vad gäller praktiskt om vårdnadshavares tillstånd krävs? Finns det sekretessbestämmelser att ta hänsyn till? Vilken information behöver barnet? Finns det standardiserad information som kan ges till alla barn och föräldrar om vad som gäller?

Del 5. Ta fram handlingsalternativ och analysera konsekvenser

Vilka vanliga handlingsalternativ brukar finnas hos er?

Det ska alltid avgöras i varje ärende vad som är barnets bästa. Men det kan ändå vara till hjälp att ta fram ett antal typsituationer som kan användas som exempel. Det kan också vara en god idé att beskriva om det finns några vanliga intressekonflikter mellan olika grupper av barn, barn och föräldrar eller andra samhällsintressen som kan behöva vägas in i ärendena.

Del 6. Bedöm barnets bästa och fatta beslut.

Hur ser beslutsgången ut hos er?

Förtydliga hur det ser ut i er organisation, vem som fattar vilka beslut och vem det är som har ansvar för att en prövning av barnets bästa genomförs. Vem bedömer att underlaget är tillräckligt för att ett beslut ska kunna fattas?

Del 7. Återkoppla och följ upp

Hur ska återkopplingen gå till hos er?

Det är bra att ha lokala rutiner för hur återkoppling till barnet ska ske. Brukar ni oftast återkoppla till grupper av barn eller enskilda barn? Görs det i ett möte eller på annat sätt? Hur lång tid kan det få gå mellan beslut och återkoppling? Vilken information ska en återkoppling innehålla?

På vilket sätt går utvärdering och uppföljning praktiskt till i er verksamhet?

Är det en separat uppföljning av just barnets bästa eller ska det ingå i en uppföljning av hela ärendet? På vilket sätt i så fall? Det behöver framgå vem eller vilka roller i organisationen som ansvarar för att utvärdering och uppföljning utifrån barnets rättigheter görs i ärendena. Det behöver också vara tydligt hur resultatet av utvärderingar och uppföljningar ska användas för utveckling av det fortsatta arbetet.