Bedöm barnets bästa
När barn utsätts för kränkningar i skolan är det viktigt att göra en prövning av barnets bästa när åtgärder sätts in. Vad innebär det? Här har vi samlat olika röster och perspektiv.
Barn som rättighetsbärare
Barnkonventionen synliggör att barn är rättighetsbärare. Det betyder att alla barn har rätt till skydd mot kränkande behandling. Barn har rätt att bli hörda och att få sina åsikter beaktade vid åtgärder och beslut som rör dem.
Enligt en av barnkonventionens grundprinciper, artikel 3, ska man i alla åtgärder och beslut som rör barn beakta barnets bästa i första hand. Eftersom det inte alltid går att ge ett enkelt och entydigt svar på vad som är barnets bästa behöver en åtgärd och dess konsekvenser för barnet undersökas och prövas.
Läs mer om att tolka barnets bästa enligt artikel 3 i barnkonventionen
Det finns flera rättigheter i barnkonventionen som kan vara aktuella att beakta vid åtgärder när en kränkning uppstår. Det är viktigt att utgå ifrån vilken situation och vilket barn som berörs för att kunna identifiera vilka rättigheter som kan vara relevanta.
I klippet pratar Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist vid Sveriges kommuner och regioner, om vikten av att ha ett barnrättsperspektiv vid denna typ av åtgärder.
Jag sa till i början av trean men det hände liksom inget. Så jag tänkte att det var mig det var fel på, så då sa jag ingenting mer.Berättat av ett barn för Barnombudsmannen
Förebyggande och främjande
Huvudmannen – kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola – måste se till att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling av barn och elever. Det innebär att ansvariga ska ge förutsättningar och arbeta förebyggande och främjande för att åtgärda och förhindra kränkande behandling i skolan.
I klippen berättar Hanna Martinsson, barnrättsombud i Norrköpings kommun, och Heidi Haferkamp, barn- och elevombud i Sigtuna kommun, om hur detta arbete ser ut i deras respektive kommuner.
Vad säger lagen?
En viktig utgångspunkt för att kunna göra en prövning av barnets bästa handlar om att inhämta kunskap om de lagar som finns om kränkningar och diskriminering i skolan.
Skollagen
Här berättar Sofi Runnman Bäckström, jurist på Barn- och elevombudet, om när Skollagen blir relevant vid prövning av barnets bästa.
Diskrimineringslagen
Sofia Lindqvist, beredningsutredare vid Diskrimineringsombudsmannen, berättar vad i Diskrimineringslagen som är bra att känna till vid kränkningar i skolan.
När en kränkning har skett
När en kränkning har skett måste huvudmannen skaffa sig en egen uppfattning om vad som har hänt och väga samman all information som inhämtats. Här ingår att analysera eventuella intressekonflikter och visa vilka konsekvenser som olika handlingsalternativ kan få för de berörda barnen. Slutligen ska man besluta om vilken eller vilka åtgärder som man anser vara till barnets bästa.
I klippen nedan berättar barnombuden i Sigtuna kommun och Norrköpings kommun om hur fall av kränkningar i skolan hanteras utifrån bland annat barns rätt att komma till tals och att bli lyssnade på.
Jag ville inte riktigt prata och jag satt bara där och blev frågad massor med frågor. […] Jag vet inte, jag ville bara inte prata. Och han lär bara slå mig och jag kände mig inte trygg i den skolan och sådär, jag ville inte prata om det.Berättat av ett barn för Barnombudsmannen
-
Lärarna försökte tvinga mig till skolan. Jag hade hemundervisning ett tag. Men det var ingenting som fick mig tillbaka till skolan för jag var rädd att bli mobbad igen.
Berättat av barn för Barnombudsmannen -
Nej, men man vågade ju inte. Nog för att jag stod upp för mig själv, men jag vågade inte göra för mycket. Jag var redan utstött, jag vill inte råka ännu mer illa ut.
Berättat av barn för Barnombudsmannen -
Alltså minsta lilla ord kan ju sätta spår i evigheter liksom. Det sitter ju psykiskt och det är det som är det jobbiga.
Berättat av barn för Barnombudsmannen
Tips och råd
I klippen kan du ta del av några lärdomar och tips för att arbeta med prövningar av barnets bästa i samband med kränkningar i skolan.
Checklista
Förebyggande och främjande
• Har ni generella riktlinjer för vad en åtgärdsplan ska innehålla?
• Har elever deltagit i arbetet med åtgärdsplaner och riktlinjer?
Vid åtgärder när ett barn utsätts för kränkande behandling i skolan
• Har ni identifierat vilka barn som kan vara berörda?
• Har de berörda barnen gjorts delaktiga och har deras åsikter utgjort en del av underlaget för att kunna bedöma och beakta barnets bästa?
• Har ni identifierat vilka andra aktörer som kan vara relevanta att involvera?
• Har ni identifierat några intressekonflikter och har dessa intressekonflikter analyserats?
• Har ni visat på vilka positiva, neutrala eller negativa konsekvenser och effekter som åtgärderna kan ha för de berörda barnen och för barnets rättigheter?
Vid beslut om åtgärder
• Har du som ska fatta beslut om åtgärderna tillräckligt med information för att kunna bedöma och beakta barnets bästa?
Vid återkoppling och uppföljning
• Har de berörda barnen fått återkoppling om de beslutade åtgärderna?
• För ni statistik över kränkningar?
• Följs de beslutade åtgärderna upp?
• Om det visar sig att den kränkande behandlingen inte har upphört – genomförs det nya eller kompletterande åtgärder för att stoppa kränkningarna?