Barnkonsekvensanalys får effekt
När Luleå kommun skulle starta en resursskola gjordes en barnkonsekvensanalys för att säkerställa barnets bästa. Här får du ta del av kommunens erfarenheter.
I Luleå kommun fanns ett förslag på att inrätta en resursskola för elever som behöver särskilt mycket stöd för att klara sin skolgång. Som en del av utredningen om en resursskola gjordes en barnkonsekvensanalys.
Genom barnkonsekvensanalysen fick beslutsfattare unik information som var avgörande för att kunna bedöma och beakta barnets bästa kring införandet av resursskolor i kommunen. Inte minst blev barnens egna röster ett betydande beslutsunderlag.
Både resursskola och särskilda klasser låter som att de hade varit bra för mig, men att placeras i en särskild klass hade nog alienerat mig ytterligare från jämnåriga.Ur kommunens intervjuer med barn
Barnkonsekvensanalysen har enligt kommunen själv öppnat ögonen för ett arbetssätt och det finns en ökad efterfrågan på att göra fler barnkonsekvensanalyser inom just skolan, men även andra verksamhetsområden. Många aktörer i kommunen behöver dock mer kunskap för att kunna höja nivån på de barnkonsekvensanalyser som ska göras. Hör mer om detta i klippen nedan.
Vikten av ledningens stöd
Här beskriver Thomas Hansson, verksamhetschef vid Luleå kommun, hur barnkonsekvensanalysen landade hos beslutsfattarna och vilken betydelse arbetet kan ha även för andra verksamhetsområden.
Så här såg processen ut
Luleå kommun har egna riktlinjer för barnkonsekvensanalyser som tillsammans med Barnombudsmannens metodstöd för barnkonsekvensanalyser (Prövning av barnets bästa) utgjorde en grund för arbetet.
Erfarenheterna från Luleå kommun visar att en barnkonsekvensanalys kan ses som en cirkulär process där man hela tiden behöver anpassa innehåll och utformning efter det som framkommer under arbetets gång.
Högstadiet var grymt då jag först då fick den hjälp jag behövde som hjälpte mig under gymnasiet som jag är i nu.Ur kommunens intervjuer med barn
Viktiga lärdomar från arbetet med barnkonsekvensanalys
- Involvera barn för att de har viktiga och unika erfarenheter
- Se till att ha ledningens stöd – det ger förutsättningar i form av tid och personella resurser
- Samverka med berörda aktörer, både externt och internt
- Lägg ett rättighetsraster på arbetet för att synliggöra att det handlar om att barn har egna rättigheter som ska tillgodoses
I klippet nedan så berättar Åsa Koski, barnrättsstrateg, och Lillemor Östman, utvecklingsledare inom skolan i Luleå kommun, mer om deras arbete och vilka framgångsfaktorer och utmaningar de ser.