Bedöm hur omfattande prövningen ska vara

Hur du gör en prövning av barnets bästa

I detta metodstöd får du hjälp att gå igenom alla delar som ingår i en prövning av barnets bästa. Ibland behöver det göras ett mer djupgående arbete i de olika delarna, medan det ibland räcker med en enklare avstämning av frågorna. Alla delar behöver inte göras i exakt ordning utan kan anpassas beroende på situation. Prövningen kan göras invävd i ärendet eller som en separat bilaga.

Här får du hjälp att göra en prövning som gäller när barn berörs generellt, till exempel vid stadsplanering eller inför ett lagförslag. 

Detta stöd finns även anpassat för åtgärder som gäller ett enskilt barn eller en specifik grupp barn, till exempel en skolklass.

Metodstödet kan med fördel anpassas och konkretiseras för olika verksamheter. 

När ska en prövning göras?

Artikel 3 i barnkonventionen slår fast att vid alla åtgärder som rör barn ska en prövning av barnets bästa göras. 

Läs om vad artikel 3 innebär och hur skrivningarna om barnets bästa ska förstås och tolkas. 

En prövning ska göras oavsett om barn berörs direkt eller indirekt. Det betyder att prövningar av barnets bästa till exempel ska göras vid:

• kommunala beslut som rör stadsplanering, budget och vid nämndbeslut. 
• regionala beslut som rör lokaltrafik eller planer för att bygga nya sjukhus.
• myndigheters arbete med att ta fram föreskrifter, allmänna råd, rättsliga ställningstaganden eller icke-juridiskt bindande stödmaterial.
• ärenden i domstol som rör barn direkt eller indirekt.

I FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 14 kan du läsa mer om när en prövning bör göras. 

Bedöm hur ärendet påverkar barn

Börja med att beskriva ärendet och situationen. Gör en bedömning om ärendet påverkar barn, direkt eller indirekt, och i vilken omfattning.

Om bedömningen är att barn påverkas på något sätt behöver du identifiera vilka barn det är som berörs. Är barn den huvudsakliga målgruppen eller en målgrupp av flera? Beskriv de specifika omständigheterna utifrån den information du har.

Om bedömningen är att barn inte påverkas i ärendet bör detta dokumenteras.

Hur omfattande ska prövningen vara?

En prövning av barnets bästa kan ses som en utredningsprocess, som innehåller olika delar. Ibland behöver det göras ett mer djupgående arbete i vissa av delarna, medan det i andra fall räcker med en enklare avstämning av frågorna.

En tumregel är att prövningen ska vara proportionerlig. Omfattning beror på hur ärendet ser ut och i hur stor utsträckning barn påverkas. Ju större påverkan ärendet har på barn, desto mer djupgående bör prövningen vara.  

• Om den aktuella åtgärden påverkar barns levnadsvillkor i väldigt hög grad eller i hög grad:

I dessa fall ska en mer omfattande utredningen göras. Det kräver en utförlig beskrivning och analys av konsekvenser och effekter ur ett barnrättsligt perspektiv. Det kan behövas en kombination av olika metoder och hjälp av sakkunniga från olika tvärvetenskapliga discipliner.

• Om den aktuella åtgärden påverkar barns levnadsvillkor i viss grad:

I dessa fall kan en mindre omfattande prövning göras. Det kan till exempel handla om att särskilda delar av åtgärden rör barn och unga. Då kan prövningen göras utifrån just dessa delar.

• Om den aktuella åtgärden påverkar barns levnadsvillkor i mindre grad eller inte alls:

I dessa fall kan en begränsad prövning göras. Om valet är att inte göra en prövning alls är det bra att dokumentera varför.